strangers

trött. jag gillar att ta kort på främlingar. det är faktiskt väldigt roligt. ibland tar jag kort på dessa främlingar som inte alls är på det klara med att deras bild är i min telefon, genom att låtsas skriva sms. jag tar en hel del sådana bilder men försöker bli modigare, fräckare. såg i en fotobok av en fotograf som också bara tog korniga snapshots. den fotografen var väldigt fräck i sitt fotograferande av främlingar. fräckare alltså.

how things work: england

för att göra våra bekväma liv lite mer bekväma konsumerar vi gladeligen ny spännande teknik, så som television, dammsugare eller den fantastiska mikrovågsugnen. de kan fungera fint en längre eller kortare period beroende på kvalitet, men förr eller senare måste vi handskas med problemet att göra sig av med dem då de går sönder. man kan gömma dem i rum som inte används, täcka över dem med en filt, förtränga dem eller; ställa dem utanför porten till ditt engelska radhus. notera att bilderna är tagna på samma gata vid samma tillfälle men utanför olika portar.

raining cats and dogs

katter, de finns i till synes oändliga mängder i mitt kvarter. de är fina att titta på och mjuka att ta på. de är ofta tama och tillgivna till sinnet och äger omänskliga förmågor som exempelvis att se i mörker och höra väldigt höga ljudfrekvenser. en av katterna har jag under min vistelse här utvecklat en personlig relation till, den väntar på mig varje dag på en fönsterbräda (en gång satt han på en pappbit nedanför fönsterbrädan) när jag går till eller från skolan. möjligheten finns att denna katt alltid sitter där, men jag väljer teorin att den väntar på mig. jag vet ju inte om den är där när jag inte är där. faller ett träd i skogen, ger det då ifrån sig något ljud?

ghosts

jag tror inte direkt på spöken, men jag har faktiskt märkt och till och med vid några tillfällen påpekat att det är nåt märkligt som pågår i huset. som när någon trycker emot toadörren när man försöker öppna den om man går upp på natten för att krama svampen. i morse hade någon lämnat ett handavtryck i imman på mitt fönster. mellan glasen. konstigt, men säkert finns en logisk förklaring.

nottinghamshire

national express åka nottingham till träffa mycket trevligt. en stad som ändå stor trots en trevlig och lugn som man kan tycka jämföra med chatham här. vi så roligt att träffas och sen se stad skola fika dricka öl köpa nya skor. ekorrar som är tama men och som klättra upp på armen om vi sen gick och på pub. spårvagnar färdmedel. jag var inte i sherwood såg robin hood ändå. att man glömt lite nästan kalmar och vi inte så långt kvar. nu tillbaka lite tomt nästan rochester man sågs länge sedan och nu blir att man vill träffa mer. mycket att göra ha tid att använda grammatik kommatecken ibland korrekt meningsbyggnad.

the commercial image

det började redan på morgonen då tänderna i vanlig ordning borstades och jag lade märke till den provocerande reklamen på tandkrämstuben. föreställande en tand. detta var en tand liksom alla andra tänder med den skillnaden att den hade försetts med armar, muskulösa armar. som för att säga att "det här gör dina tänder väldigt starka". jag blev minst sagt skakad och beslutade att låta detta bli temat för dagen; obehaglig reklam.

things on the ground+stefan

stefan dök upp och vi hade ett intensivt dygn med alla tänkbara ingredienser (fest, pub, öl, slagsmål och fest) tillsammans innan han for vidare. jag hjälpte min redan innan annalkande förkylning på traven genom att fullkomligt förgifta min kropp, mitt tempel. nu ska jag kurera mig inför onsdagens äventyr i sherwood och nottingham.

på väg hem från skolan idag fotograferade jag saker jag såg på marken.

meaningless

rastlös. försöka skriva en text. ge texten ett tema. en röd tråd. så som en text bör läggas upp. har redan nu på känn att det inte kommer att bli så. att denna text kommer gå till historien som meningslös. den fyller ett syfte och ett syfte allena så som jag kan se det. den håller mig lite mindre rastlös för en kort stund. sen läser jag kanske orden jag satt på pränt och mår lite dåligt. för varför annars skulle denna text någonsin gjorts. av vilket skäl skulle man ställa orden i just denna ordning. bara några rader har gått sedan detta fruktlösa lilla projekt inleddes och jag känner redan en våg av meningslöshet skölja över mig. man kunde fråga sig varför man fortsätter men samtidigt varför man inte fortsätter. man kunde luta sig tillbaka. sluta skriva och tänka på människor som utgör ens värld och varför. jag får lust att avsluta nu och gärna så med ett citat på ämnet av någon med vishet som jag inte besitter. fast så blir det inte.

we don't have a tv

efter dagens lektion gick jag och filip hem till honom, vi drack en öl, åt lunch och avslutade med en brandy av finaste sort och en till öl. sen följde vi med per för att posa som turister i hans testshoots med kameran (studerar photography). på väg springer vi på en slimmad herre från BBC med tillhörande kameraman som ville ha våra åsikter om någon slags biskops uttalande om islam. det var synd att man inte var insatt, då hade de fått se på fan (we don't have a tv, we're from sweden, we know nothing). idag kommer ian, ja när som helst. för att hämta hyran. på väg hem köpte jag en flaska rödtjut att ha som motivation då det studeras hårt ikväll. på fredag kommer stefan på kort visit och jag ska se till att vi får det skoj som tusan.